Olga Tängberg född Karlsson 

f 1897-07-29  Jädra Långtora

     d 1964-04-12  Dräggesta   (Ängshyddan), Lillkyrka, Uppland

 66 år 

 


Jag har bara ett svagt minne av min mormor. Hon låg på Akademiska sjukhuset, och hon var väldigt sjuk. Mamma ville nog inte att jag skulle se henne i det tillståndet. Jag blev införd i en korridor, där mamma öppnade en dörr. Jag fick inte gå in, utan bara vinka i dörröppningen. I sängen såg jag bara ett ansikte, inget annat. Antagligen ville mormor se hur stor jag hade blivit.  Jag var tre år gammal.

Jag minns att vi var där många gånger, och att jag alltid fick vänta vid Svandammen,  det  var alltid  fint väder. Min syster har ett annat minne; hon berättar att hon alltid fick passa mig och att hon inte gillade det, eftersom jag var besvärlig och hade mycket spring i benen.

Vem var mormor?

Vad hade hon för ambitioner och drömmar?

Vad gjorde henne lycklig?

 

Olga föddes 1897 i ett Sverige som just började moderniseras. Den stora svälten 1871 låg fortfarande i minnet, och industrin började spira. Trots detta levde den största delen av befolkningen på landsbygden och arbetade inom jordbruket. Längst ner i hierarkin fanns statare, och allra lägst stod kvinnor som föddes in i statarfamiljer. Statare var familjer som fick sin lön i natura, vilket innebar att de skrev kontrakt med en bonde som erbjöd husrum, mat och en liten kontantlön. Det fanns inga reglerade arbetstider, och livet präglades av hårt slit, trångboddhet och stora familjer, där privatlivet ofta var obefintligt.

Som hustru förväntades man stiga upp tidigt på morgonen för att mjölka kor och hjälpa till utan någon ersättning. Den enda möjligheten till förändring var att skriva ett nytt kontrakt med en annan arbetsgivare. Det fanns en vecka på hösten, kallad slankveckan, i oktober eller november, då man kunde flytta. Men det var osäkert om situationen skulle bli bättre hos någon annan.



Landsbygden runt Enköping präglades av bördiga jordbruksområden med stora åkerarealer och många säterier som bedrev storskaligt jordbruk. Eftersom den tekniska utvecklingen med traktorer och skördetröskor ännu inte hade inletts, krävdes det stora mängder arbetskraft till låga löner.

Systemet med statare avskaffades 1945.

 

Olga och hennes syster Gunhild föddes som tvillingar, men fick bara var sitt namn, eftersom Karl-Johan tyckte att det var tillräckligt. De kom som nummer två och tre i en syskonskara på sju barn, varav en var ett fosterbarn. Av syskonen var det bara Olga och Sven som  bildade  egna familjer.

 

Föräldrar

f 1867-07-23  Långtora by, Långtora, Uppland

 d 1961-11-17 Eka 14 (Oxhagen) Lillkyrka, Uppland            

 94 år 

 


f 1864-07-19 Tysktorpet, lilla Ekhagen, Nysätra. Uppland

 d 1945-11-27 Eka 14 (Oxhagen) Lillkyrka, Uppland

 81 år 

 


Partner

Ernst * Gottfrid Tängberg

f 1893-05-08 Fjälby, Hacksta,Uppland 

d 1972-02-01 Tallbacksvägen, Enköping, Uppland

78 år

 


Gift i Lillkyrka

1933-04-02

 



Faddrar

Hemmansägare Johan Eriksson

h h Matilda Andersdotter

båda i Vallby Uppland

 

Barn

Kerstin* Matilda Taxén Tengberg Karlsson

f 1926-03-13  Enköping, Uppland   

 d 1990-12-06  Hornugglegränd, Enköping, Uppland      64 år


Syskon

f 1894-02-07     Långtora Uppland            d 1912-07-21 Södra området 10, Enköping               18 år


f 1897-07-29 Jädra,  Långtora, Uppland   

 d 1977-12-26 Trögdshemmet, Lillkyrka, Uppland                        80 År


f 1901-02-05 Jädra, Långtora,Uppland  

d 1982-02-06 Tallbacksvägen, Enköping                      81 år


f 1904-03-19  Jädra, Långtora, Uppland      d 1910-10-22  Lerhuset, Eka säteri, Lillkyrka Uppland           6år


f 1908-03-19 Lerhuset, Eka Säteri, Lillkyrka, Uppland   d 1972-01-28 Drottninggatan, Enköping   63 år


Fostersyskon

f 1911-03-23  Vela, Tillinge, Uppland

d 1918-09-03  Lerhuset ,Eka säteri, Lillkyrka, Uppland

7 år


Uppväxt

 

Olga föddes  Jädra Långtora, där Olgas far Karl-Johan arbetade som statdräng, blev flyttar en naturlig del av familjens liv. Den 20 november 1905 flyttade familjen, som inkluderade Karl-Johan, Lovisa och barnen Gunnar, Olga, Gunhild, Arthur och Josef, till Långtora by. Kort tid senare, den 15 mars 1907, flyttade de vidare till Eka säteri i Lillkyrka. Där blev föräldrarna kvar resten av sina liv. När barnen var små och familjen stor bodde de i Lerhuset. Senare flyttade Karl-Johan, Lovisa och deras dotter Gunni till ett hus som jag trodde hette knapphagen, men inte har något namn och där Lillkyrka mekaniska verkstad  huserade fram till 2020. Huset finns kvar, om ni äker förbi så ligger det alldeles innanför industribyggnaden. Karl-Johan, Lovisan och Gunnis hus är rivet, men ett nytt större hus är uppbyggt på exakt samma plats

Eka under andra hälften av 1800 talet

Eka i nutid


Sparbankshuset

1915 till 1916-11-18

 

Vid 17 års ålder tog Olga sin första tjänst utanför hemmet  på Hässlinge ägor, en stor gård där delar av dagens Lillkyrka ligger. Hon bodde i Sparbankshuset och skötte om den tidigare folkskolläraren, organisten och vaccinatören Karl-Erik Willen, 73 år, samt hans hustru Gustava Wilhelmina Åfeldt, 81 år.

När Gustava avled 1916, förändrades Olgas tillvaro, och några månader senare fick hon en ny tjänst på Staxhammar. Denna historia ger en inblick i tjänstefolkets liv och deras roll i dåtidens samhälle.


Staxhammar no 2

1916-11-18 till 1918-11-15

Vid Staxhammar, en vik i Mälaren, fanns på den tiden en ångbåtsbrygga. Precis innan första världskriget avslutades, nådde ångbåtstrafiken på Mälaren sin topp, och bryggan var en viktig förbindelsepunkt. Se:

Olga fortsatte sitt arbete som jungfru, nu hos Charlotta Pettersson, en 76-årig änka efter kyrkvärden Johan Pettersson.

Ordet "jungfru" hade på 1700- och 1800-talen en annan betydelse och användes ofta för att beskriva kvinnor som var  döttrar till militärer eller borgarfamiljer.

Men vid Olgas tid innebar det snarare en piga som arbetade inomhus med hushållssysslor, som städning, matlagning och att hjälpa till i hemmet. Arbetet var krävande och ansvarsfullt, och Olga skötte alla dessa sysslor med omsorg.

Genom fönstret kunde hon se de livliga ångbåtarna vid Mälarens brygga, lastade med varor och på väg vidare. Kanske väckte det en dröm om ett annat liv, långt bort från vardagens slit.

 


Hornö

1918-11-15 till 1921-02-01

Olga tog sitt nästa arbete bara några bryggor bort, vid Hornö, dit man enkelt kunde ta sig med ångbåten.

Under våren 1918 hade Sigrid Hållen Björnvall blivit änka och övertagit ansvaret för säteriet. Till hösten samma år anställdes Olga som jungfru på gården, där hon fortsatte att utföra sina uppgifter med noggrannhet och hängivenhet.

 


Vaxholm

1921-02-01-- 1923-09-10


Klockargården Färentuna

1923-09-10 till 1926-02-03

 


Lerhuset Eka

1926-02-03 till 1927-10-06


Enhälga, Villberga

1927-10-06 till 1928-03-16


Lerhuset, Eka

1928-03-06 till 1928-11-17


Prästgården, Löthagen, Lillkyrka

1928-11-17 till 1933-04-13


Valla Vårfrukyrka

1933-04-13 till 1935-03-27


Hammarby no 7, Nysätra

1935-03-27 till

 


Ängshyddan, dräggesta 3, Lillkyrka

till 1964-04-12

Vid Ernst pensionering flyttadeOlga och han, till Ängshyddan alldeles i närheten av deras uppväxthus, Lerhyddan på Eka Säteri. Huset ligger 10 minuters gångavstånd från pappan Karl-Johan och systerns Gunnys bostad.


Olgas livsresa