Almanacka

Almanackans roll på landsbygden

Almanackan var en oumbärlig källa till information i bondesamhället. Varje år köptes en ny, fick ett hål i ryggen, och hängdes på en krok i köket med ett snöre. För att snabbt hitta rätt dag klippte man av hörnet vecka för vecka, vilket underlättade den dagliga planeringen. I en vardag styrd av arbete och tidpunkter var almanackan ett viktigt redskap för ordning och struktur..

Mellan åren 1747 och 1972 hade Kungliga Vetenskapsakademien ett uteslutande privilegium att ge ut almanackor i Sverige. Bakgrunden till detta var den senaste totala solförmörkelsen i Stockholm den 3 maj 1715, då ingen almanacka som gavs ut i Stockholm detta år lyckades förutsäga att förmörkelsen skulle bli total i Stockholm, så totaliteten kom som en överraskning för stockholmarna. För att undvika liknande fadäser i framtiden fick KVA detta almanacksprivilegium. Själva tryckningen av almanackorna utfördes av Norstedts från tidigt 1800-tal, men från 1905 fick istället Almqvist & Wiksell sköta tryckningen av almanackorna åt KVA.

Källa Wikipedia

Dagbok....

Almanackan visade en vecka i taget med namsdagar och sol & månstånd.

Vissa hade en anteckningssida och där kunde man anteckna saker som hänt eller var viktigt

Viktigt att notera när man hoppar in som mjölkerska  söndagar  á 1kr gången inkl ob och tidig morgon.

1 kr 1949 är 2023 värt 23,09 kr...... totalt  69,27kr

Undrar hur många kor som mjölkades och hur lång  tid det tog........

Ingen skillnad 1963 mot hur det är idag. När man äntligen får hem TV:n........

Bondepraktika...

Kunskapen om jordbruk och hushållning fördes traditionellt vidare muntligt från generation till generation. Barn lärde sig när det var bäst att sätta potatis, inlägga lutfisk och så vidare. Men för att veta när dessa viktiga händelser skulle ske krävdes en kalender. Under medeltiden kopplades olika aktiviteter till helgons firande, och med tiden utvecklades namnsdagar. Minnesregler som "Om Anders braskar, julen slaskar" hjälpte människor att förutse kommande händelser.

 Ett annat exempel är lutfisk, torkad Torsk eller Långa. Fisken behövde ligga i lut i 14 dagar, så Annas namnsdag blev den sista möjligheten att förbereda fisken i tid till jul.

Efter reformationen, när helgonen försvann ur kalendern, behövde folk ett nytt system för att hålla reda på viktiga datum. Då föddes almanackan, en liten bok med namnsdagar, solens och månens faser, som blev ett oumbärligt verktyg i det dagliga livet.

Banners

Naturligtvis kan almanackan inte jämföras med internet, men vissa likheter finns, särskilt när det gäller reklamens närvaro. Gestbloms bokhandel i Enköping tog tillfället i akt att specialtrycka reklam på omslaget till Almkvists almanacka. Flera företag, köpte reklamplats i almanackan, vilket gjorde den till ett effektivt marknadsföringsverktyg.

Det är också värt att notera att många begravningsbyråer använde sig av almanackan för att annonsera sina tjänster, vilket visar hur olika branscher sökte synlighet i denna viktiga publikation.

I Sverige gav man ut 4 olika Almanack

Stockholm

Göteborg

Lund

Luleå

Solen och månen går upp och ner vid olika tidpunkter beroende på var man bor.

Kungahuset

Det första och viktigaste i almanackan är naturligtvis kungahuset, inklusive vilken som är kung och drottning, samt tronföljdsordningen. Därför återfinns denna information naturligtvis på insidan.

Marknader

I bondesamhället var marknader av stor betydelse. Det var viktigt för bönderna att veta när de stora och viktiga marknaderna ägde rum i Sverige, så att de kunde få så bra betalt som möjligt för sina produkter.

Redan i början av 1000-talet hade Enköping en tjugondedagsmarknad, som hölls cirka tre veckor efter vintersolståndet. Marknaden ägde rum på isen utanför staden, eller köpingen, vilket namnet antyder – "köping" kommer från ordet "köpa".

Trots att det kan verka märkligt att hålla marknad mitt i vintern, var det en praktisk lösning i en tid med begränsad kommunikation, där resor ofta gjordes på snö och is.

Jag har funnit uppgifter om marknader fram till 1952.